Bloodborne

Mitt förra inlägg blev ju lite väl långt så jag bestämde mig för att avsluta och fortsätta i ett senare inlägg. Här kommer det senare inlägget. Här ska vi prata lite mer om det nya spelet Bloodborne. Spelet börjar i en klinik i staden Yarham. En ganska udda stad där invånarna var väldigt fokuserade på läkekonst och blod. De använde sig av något som kallades blood healing vilket kan läka sår och hindra sjukdomar. Innan jag fortsätter kan jag passa på att nämna att en av de härliga sakerna i spelet är att ingenting uttalas rakt ut utan man måste dra egna slutsatser och bilda sig sin egna uppfattning allt eftersom man får små hintar i spelet så det jag skriver här behöver inte nödvändigtvis vara helt riktigt och inte heller stämma överens med vad gemeneman tycker och tror om spelets berättelse. Jag tror dock att jag är ganska nära sanningen.

Yarhams hela samhälle och kultur blev fokuserad kring blood och staden ansågs, med all rätt, som galen och degenererad av resten av världen och som ett resultat av det blev stadens invånare väldigt misstrogna till alla utomstående. Staden drabbades sedan av en form av pest som resulterade i att människorna i staden sakta men säkert förvandlades till vargar eller varulvar eller liknande. I början av processen så får människorna större tänder, mer hår och allt eftersom processen fortlöper så får de en längre ryggrad och blir mer kutryggiga och blir mer och mer varulvsliknande. Varulven som de förvandlas till kallas för Lycanthrope. Allt eftersom den kroppsliga förvandlingen sker så vrids deras sinne också till galenskap. Till en början tror offren för pesten att alla de inte känner är fiender och attackerar för att freda sig själva. Allt eftersom förändringen utvecklas så blir de mer och mer fientligt inställda och rovdjurslika. Pesten är en lokal endemi och har inte spridit sig utanför Yarham. Mer om spelets historia och saga finns det gott om på internet.

bbyarham

Situationen har resulterat i att det under vissa nätter är jaktsäsong på de som är riktigt långt gångna i förvandlingen. Jägarna är både respekterade och fruktade och de dödar de värsta av monstren men riskerar samtidigt själva att drabbas av pesten. Det där är lite av bakgrundsstoryn till spelet och personen som man spelar är en så kallad jägare.

Spelet är otroligt svårt men på ett väldigt bra sätt. Egentligen är kanske inte svårt det bästa sättet att beskriva spelet även om det stämmer mycket bra. Man kan också säga att det är väldigt oförlåtande och straffar misstag väldigt hårt. Det är en av faktorerna som gör det svårt. Det är dock inte bara monstren och att döda dessa som gör det svårt utan staden är en enda stor labyrint och stundvis vet man inte vart man ska gå. Det finns ofta möjligheter att gå åt flera olika håll utan att man som spelare egentligen har någon aning om vilken riktning som är rätt. Dels för att det sällan finns någon rätt riktning utan man kan klara spelet på många olika sätt. Däremot så finns det områden som är lättare än andra och man vill så klart klara de lätta områdena i början av spelet när ens karaktär fortfarande är svag.

Spelet är inget för the casual player om man säger så. Det kräver fokus och snabba reaktioner samtidigt som man måste vara klurig och listig. Det har ett otroligt underhållningsvärde samtidigt som det är som den värsta skräckfilmen och jag vet ännu inte hur många gånger jag ryckt till och nästan skrikit rakt ut när jag blivit överraskad av monster i spelet. Det är svårt att beskriva känslan då den verkligen måste upplevas. Jag har under mina ganska många år på jorden spelat många spel, inget har fängslat mig som det här förut. Det är helt fenomenalt. Jag snubblade över en tråd på Reddit tidigare idag där jag fick bekräftat att spelet inte är något för the casual player som inte vill ha och inte klarar av rejäla utmaningar. Redan efter första dagen så började folk sälja sina kopior på nätet. Antagligen eftersom de helt enkelt inte pallade trycket och utmaningen. Vi har alla blivit bortskämda med spel som ger oss allting gratis. Vi får tips och tricks genom halva spelet hur man ska genomföra uppdrag och klara hinder så att vi aldrig behöver tänka eller försöka själva. Jag tänker på poulära spel som GTA V till exempel. Det är ett fenomenalt spel även det, inget snack om saken. Men spelet saknar utmaning. Det är oerhört lätt. Jag klarade igenom GTA V efter att ha spelat ett tjugotal timmar och även om jag hade otroligt roligt när jag spelade GTA så fanns det ingen utmaning. Jag ska också tillägga att innan GTA hade jag inte spelat något souls-spel och det var länge sedan jag spelade rollspel över huvud taget och när jag började med Dark Souls 1 så fick jag en rejäl läxa i hur det är att spela spel som bjuder på rejält motstånd. Jag var på väg att ge upp flera gånger när jag spelade både Dark Souls och Dark Souls 2 och jag tror nu att jag står inför den största utmaningen hittills.

Hur det går återstår att se. Nu är det i alla fall dags att spela vidare och ta mig vidare in i spelet. Har tillryggalagt ungefär 20-25 timmar hittills och jag misstänker att det återstår många fler timmar än så. Jag är ganska metodisk och noggrann när jag spelar också. Jag skyndar inte förbi utan jag vill ha upptäcka så mycket som möjligt under spelets gång.